Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 24

Boksamlaren önskar alla adventskalenderföljare en riktigt god jul, med alla de böcker hjärtat önskar och full av läsupplevelser vid granen!
Bokläserskan i schäslongen är fördjupad i tredje delen av Tyko Flores Äventyr, en stilla stund innan julbordet avnjuts. Bokserien blev väldigt uppskattad; de unga läsarna blev helt trollbundna . Svensk, lättläst fantasy som gärna sträcklästes.

Ur första boken:

Och nu fick han, för första gången i sitt liv , en present. Någon ville att alltså att han skulle ha den här boken. Han knöt upp snöret och vecklade försiktigt upp pappret.
Boken hade svarta slitna pärmar. Den var så liten att den utan problem kunde rymmas i en rockficka.

Geografen stod alldeles stilla och tittade på Tyko.
Tyko förde boken till sin näsa och luktade på den. Detta är alltså ett föremål som har färdats över skilda världar, för att nu vila i mina händer, tänkte han.

Kära bokälskare, ta nu hennes exempel och luta er tillbaka med en bok.

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 23

Oavsett om vi är färdiga med det vi tänkt oss inför jul eller inte, är det idag en god idé att sätta sig ner med en mysig bok. Bettys värld och Bettys val har en lugn och mjuk berättarstil, karaktärerna är levande och det är också skildringarna av Stockholm. Det senare roade mig väldigt mycket, som den Stockholmsnörd jag är.

Ett litet smakprov ur Bettys värld:

Fredagstrafiken hade mattats av och jag var nästan ensam på cykelbanan längs Norr Mälarstrand. Jag såg ut över vattnet bort mot Västerbron som höjde sig som en gigantisk portal över Riddarfjärden och förenade Kungsholmen och Söder, som två omaka kompisar som råkade bo i samma hus fast i var sin trappuppgång. Jag hörde fåglar kvittra i ett löfte om att vi gick mot ljusare tider. Jag drog in vårluften genom näsan och långt ner i mina lungor och kände doften av spirande grönska. Ett leende spred sig sakta inom mig. Gud, vad jag älskade den här staden!

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 22

Äntligen fjärde advent! Eller kanske REDAN, vissa av oss känner. Men Boksamlaren hoppas att friden inför jul har börjat hitta hem till er alla.

Boktipset fjärde advent är en bok Boksamlaren för ovanlighetens skull inte har läst, men som funnits i tankarna sedan unga år. Nu när jag avslöjat denna brist i själslig styrka för er, kanske skamsenheten blir så stor att Barnen ifrån Frostmofjället blir utläst innan årets slut. Den är en svensk barnboksklassiker från 1907 som realistiskt beskriver en syskonskaras liv, då de blir föräldralösa under nödåret 1867.

Ur inledningen:

Så kan man väl förstå att under nödår kommer intet korn och inga ärter till kvarnen, och om på någon högt liggande gård frosten farit mer varsamt fram, så är säden ändå kraftlös och besynnerlig, att mjölet blir gråsvart och pannkakorna, som man lagar till, blir som en lös lervälling.
Det är inte mycket näring i sådan mat. Barnen blir snart magra. Deras under de goda åren rosenröda kinder får en gråaktig färg och ögonen äger inte mer den klara glansen.
När barnen i hopar följer föräldrarna åt för att neråt frostfria bygder tigga om föda, ser de ut som små gubbar och gummor. Det skär i hjärtat att se dem.

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 21

Dagbok för alla mina fans måste vara en av de bästa bokserierna någonsin för läsare mellan 8 och 14 år och kanske högre upp i åldrarna, både för vana läsare och för dem som känner motstånd inför skriven text. Ungarna skrattade rakt ut medan de läste böckerna och de tröttnade inte på dem, trots att serien består av fler än tio böcker. Det finns också filmer om Greg, men jag måste erkänna att det vissa stunder blir outhärdligt för en vuxen.

En mindre knasig episod ur boken Ett hopplöst fall:

Idag på lunchen var det precis samma sak: två frukter och inget godis.
Som sagt är jag helt beroende av kicken jag får av sockret. På sjätte timmen när vi hade mr Watson somnade jag nästan, men som tur var blev jag klarvaken när mitt huvud slog i stolsryggen.

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 20

Julfritt är en julbok om människor som inte orkar fira jul. Om all möda de gör sig för att slippa mödan med jul. Romanen ställer med all rätt frågan om vad vi håller på med inför varje jul och varför vi känner oss tvingade att uppfylla ett beteende som gör oss olyckliga. Att ge några hållbara svar är däremot mer komplicerat.

Ett exempel ur boken på vad som kan hända:

Av de åtta närvarande kvinnorna hade fem blivit inbjudna till Noras tidigare julfester. Tre hade inte blivit det , och just då ville de bara krypa in i ett mörkt hål, vilket även Nora gjorde.

Du en tarvlig liten käring, tänkte Nora, men istället lyckades hon snabbt säga: “Tyvärr inte. Vi tar ledigt i år.” Helst hade hon velat tillägga: “Och om det skulle bli ännu en julfest kan du knappast räkna med en inbjudan.”

“Jag hörde att ni ska åka på en kryssning”, sa Jayne, en av de tre förbisedda, och försökte styra samtalet vidare.

“Vi ska faktiskt åka på juldan.”

“Ni tänker alltså strunta i hela julen?” undrade Beth, ännu en flyktig bekantskap som blivit inbjuden år efter år enbart därför att hennes man var kund hos Wiley & Beck.

“Alltihop”, sa Nora argt och kände att magen snörptes åt.

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 19

Det var en lyckodag när jag fick tag på en Bland Tomtar och Troll på skolbiblioteket, speciellt till jul. Att försvinna in i sagorna, att byta värld för en stund. “Sitter du där med näsan i böckerna igen”, kunde min mamma klaga. Hon kom aldrig att förstå, det gjorde ingen hemma.

Ett utdrag ur en av guldböckerna:

Vilken natt! Det var kallt och klart, stjärnorna lyste i den svarta rymden och mitt i trädgården stod snölyktan och skälvde av ljus.
Patrik gick ner för verandatrappan och pulsade genom snön bort mot snölyktan. När han närmade sig tyckte han sig höra sångröster. Det var ett mycket svagt ljud, som om någon ställt en radio på låg volym inuti lyktan.

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 18

Gummi-Lisa hittar hem är en spännande historia om en liten badanka. Men det är också samtidskonst för barn, med väldigt vackra bilder av havet där Gummi-Lisa och de andra badankorna är med om ett äventyr.

Ett exempel ur texten:

Havet var stort och tomt.
Efter tre veckor dök det upp ett djur.
– Var kommer ni ifrån, frågade djuret.
– Vi har fallit av en båt, sa Gummi-Lisa.
Fem ankor klagade:
– Vi har ingenstans att bo!
– Ni kan bo hos mig,sa djuret. Det är därnere på botten.

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 17

Ditt livs affär är en liten tänkvärd bok som har en ovanlig början och som trots det har ett oväntat slut. Men som läsare var jag osäker på om detta är slutet, känslan av att något mer finns att säga dröjde sig kvar när boken slagits ihop och ställts tillbaka i hyllan.

Några rader ur boken:

Det är julafton och när du vaknat har snön säkert redan smält. Snö står aldrig ut länge i Helsingborg. Det är den enda plats jag vet där vinden kommer snett nerifrån, som om den kroppsvisiterar en. Där paraplyn skyddar bättre om man vänder dem upp och ner. Jag föddes här, men vande mig aldrig, Helsingborg och jag sluter aldrig fred. Alla människor känner kanske så för sin hemstad, platsen vi kommer ifrån ber aldrig om ursäkt, erkänner aldrig att den haft fel om oss. Den bara väntar där i slutet av E4:an och viskar “Du kanske blev rik och mäktig. Kanske kommer hem med en dyr klocka och vackra kläder. Men du kan inte låtsas inför mig, för jag vet vem du egentligen är. Du är bara en rädd liten pojke.”

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 16

Både vuxna och barn har blivit helt begeistrade i den fint illustrerade Titta in i en val och andra djur. Det är otroligt spännande att få tjuvtitta på djuren från insidan. Här finns mycket kunskap och många aha-upplevelser att inhämta på ett lättillgängligt sätt.

Ur bokens inledning:

Är du nyfiken på vad som händer inuti saker och ting? Du kanske till och med har plockat isär en trasig radio eller en gammal klocka bara för att se efter vad det är som får dem att gå. Djuren är de allra finaste maskinerna, men att titta in i ett djur hemma på köksbordet kan vara lite svårare – särskilt om det är en val.

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 15

Glad tredje advent! Dagens bok I år blir det nog bättre är en samling korta noveller, som samtliga utspelar sig vid jul. Jag förundrades gång på gång över de beskrivna familjeförhållandena, rollen som tilldelats kvinnan och synen på äktenskapet. Novellsamlingen gavs först ut 1995, en tid i mitt eget liv jag minns väl, men som i dessa noveller framstår som så främmande att det kunde vara förra sekelskiftet. Läsningen väckte många frågor; har förutsättningarna genomgått denna förvandling på så kort tid, kan det varit så stora skillnader mellan de irländska och svenska samhällena, eller var jag själv omedveten om hur det förhöll sig? En läsupplevelse jag inte väntat mig av en julbok.

Bokomslaget är i alla fall en omisskännlig påminnelse om 1990-talet!

Ett smakprov:

Det hade varit trevligt om ingen hade känt till Virginia, det visste Helen. Hon hade vetat om det från början, men hon hade inte sagt något. Hon trodde inte att det skulle vara. Virginia var ung och söt och dum i huvudet och arbetade på Nicks kontor. Sådant hände ideligen, det var mycket sällan som det spräckte folks äktenskap. Om hustrun var förnuftig och höll huvudet kallt. Den enda faran låg i konfrontationer, och varför tvinga en hygglig och rättskaffens karl som Nick att välja mellan sin praktiska fru Helen och söta lilla Virginia. Varför inte välja att inte låtsas om det och hoppas att Virginia hittade en annan man.