Publicerad Lämna en kommentar

Litterära resor

Platserna där böcker utspelar sig har en förmåga att locka oss till att upptäcka dem. Böcker kan leda läsaren till världsmetropoler, till svårtillgängliga platser långt borta eller till omtalade, mytomspunna destinationer. Harry Potter och Sherlock Holmes blir våra egna vägvisare i London, medan Elena Ferrantes vänninor tar oss till Neapel och Axel Munthe till Capri. Jag vill bekanta mig med Botswana efter att ha läst Damernas detektivbyrå, Peter Mays poetiskt målande beskrivningar av Yttre Hebriderna får mig att dagdrömma om promenader på saltstänkta hedar och Strindberg flanerar med mig längs det sena 1800-talets stockholmsgator. Vägledda av berättelserna och karaktärerna promenerar vi längs gator som vi inte skulle välja själva, vi kommer till torg som reseguiden inte räknar upp, vilar i parker bortglömda av andra turister och häpnar över ett oanseligt hus inför oförtående blickar. Vissa städer verkar förekomma oftare än andra i litteraturen: London har vi redan nämnt och Paris, med de franska 1800-tals författarna som höjdpunkt, är kanske den mest omskrivna, men även Lissabon tillhör de litterära städerna (förträdesvis i titlar som Nattåg till Lissabon, Natt i Lissabon, Historien om Lissabons belägring och i Fernando Pesoas verk).

Men litterära resor kan också företas med lokaltrafiken och målet kan tillsynes vara oanspråkligt. Buss och färja med SL-kortet tar läsaren till Stockholms skärgård och därmed till platsen för Viveca Stens Morden i Sandhamn.

Sandhamn är för besökaren en typiskt idyllisk skärgårdsö; en picknick på de av havet rundade klipporna med horizonten som sträcker ut sig för din blick, de faluröda sjöbodarna som ihopträngda stöttar varandra, det livliga folkvimmlet en sommardag. Men läsning kan förändra en plats, berättelsen sätter sin prägel på stämningen. Läsaren ser för alltid omgivningen med andra ögon, med bokens ögon. Och Sandhamn ter sig inte längre lika oskuldsfull och rofylld. Vågar du följa grusvägen i skogen, vem vet vart den leder och vad som där väntar?

Publicerad Lämna en kommentar

Att packa inför en resa

Varje resa, så väl lång som kort, behöver förberedelse av läsningen under resan. Det är flera angenäma beslut att fatta: vilken genre – lättsam eller tyngre, långa eller korta berättelser, en enda eller flera böcker, vilket format är lämpligast. Om böckerna ska lämnas kvar när det är dags för hemresan påverkar i högsta grad vilken bok som packas med. Jag finner att pocketböcker, som är lätta och mindre i formatet, är utmärkta reseböcker. De får gärna ha vackra bokomslag, för att liggande framme på borden skänka lite fägring åt hotellrummet. Jag har lättare att skiljas från pocketböcker när jag väl läst ut dem och visar det sig att det blir trångt i väskan kan de utan vånda lämnas kvar åt nästa resande bokälskare. Noveller, förutsatt att det inte rör sig om en samlingsvolym, har till sin natur ett behändigt format och är i Novellix fall nog så vackra. Men dem vill jag ha med mig hem igen.

Resmålet får gärna vägleda valet av böckernas innehåll. På en solig strand med vågornas lugnande rytm, befolkad av glada röster kanske man till slut vågar läsa den isande skräckromanen, vilket inte hade känts lika lockande att göra ensam på ett hotellrum i Belgrad under en tvådagars höstkonferens. Eller så kan valet av en romantisk historia bidra till den fria, obekymrade och ljusa tillvaron på en badort. Destinationen kan locka till att upptäcka landets författare, både klassiker och nya alster. Jag är också förtjust i att välja reselitteratur som utspelar sig dit jag ska, det ger en extra dimension till läsningen.

Reseguider är en annan kategori böcker som får följa med i resväskan. De är måhända inte lika populära idag, då allt man behöver veta finns i mobilen, men jag tycker om att bläddra mellan sevärdheterna på ett ostrukturerat sätt som bara är möjligt i en bok. Dessutom finns det nu en personligare form av reseguider, där författaren delar med sig av sina erfarenheter och tips i en nästan skönlitterär form. Ordböcker är också de ersatta av mobilen, men brukar packas ner försäkerhets skull; det är tryggare med en bok som inte laddar ur. Att penna och skrivbok alltid är med är underförstått!

För att fullända läsestunden på resan och få hemtrevnad i de allt som oftast spartanska utlandsboendena finns det i packningen ett litet doftljus. Det lilla doftljuset räcker för en veckas semester. I packningen finns också små väldoftande tvålar som gör under i hotellbadrummet och räddar en från att rusa ut för att köpa handtvål om det saknas.

Både resedoftljus i oömma lättviktsförpackningar och små fina tvålar finns att få tag på hos Boksamlaren. Och böcker förstås.

Publicerad Lämna en kommentar

Retrospektiv 2019

Att lista det gångna årets lästa böcker är ett tillfälle att återuppleva berättelserna som blev en del av 2019. En tillbakablick låter oss dröja kvar vid året som gått och inte hasta vidare allt för snabbt in i det nya året.
Hos Boksamlaren lästes det i vanlig ordning en salig blandning av genrer, den enda som saknades var faktaböcker. Kanske något att råda bot på under 2020.

2019 års lista

  • Hannibal Upptakten, Thomas Harris
  • Med rätt att döda, John Gardner
  • Mysteriet på Pere Lachaise, Claude Izner
  • Döden i Monmartre, Claude Izner – “Mysig och fin skildring av Paris kring 1800-talets slut.”
  • En vinter i Paris, Jenny Oliver
  • I år blir det nog bättre, Maeve Binchy
  • 24 goda gärningar, Jenny Fagerlund
  • De dunkla butikernas gata, Patrick Modiano
  • Dead Island, Mark Morns
  • Morden på Mangle Street, Martin Kasasian
  • Och så levde de lyckliga, Lucy Dillon – “Lucy Dillon fångar läsaren med en till synes enkel, vardaglig berättelse. Tycker särskilt om hur hon insiktsfullt beskriver en bokälskare!”
  • Cirkeln, Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren – “Första boken i trilogin om tjejerna i Engelfors. Man fastnar direkt i berättelsen och bara måste fortsätta läsa de andra delarna.”
  • Kugghjärtat, Peter Bunzl
  • Hjärta av damm, Ingelin Angerborn
  • Sorgfjäril, Ingelin Angerborn
  • Månfågel, Ingelin Angerborn
  • Åskbollen, Ian Flemming
  • Döden spelar falskt, Ian Flemming
  • Mareld, Camilla Sten och Viveca Sten
  • Sjörök, Camilla Sten och Viveca Sten
  • Professor Wille Vingmutter, Leif GW Persson – “Riktigt bra, välskriven och personlig.”
  • När lammen tystnar, Thomas Harris
  • Systrarna av Silverdalen, Pascale Vallin Johansson
  • Percy Jackson, Kampen om labyrinten, Rick Riordan
  • Percy Jackson, Titanens förbannelse, Rick Riordan
  • Percy Jackson, Striden om Olympen, Rick Riordan
  • Gun love, Jennifer Clemment – “Berättelsen drivs fram i ett högt tempo, utan pauser. Budskapet var nästan övertydligt, boken är ett inlägg i debatten om vapenkulturen i USA. Mycket tänkvärd.”
  • The curious incident with the dog in the night-time, Mark Haddon
  • Det sällsamma fallet Benjamin Button, F. Scott Fitzgerald
  • Döda vita män, Johan Hakelius
  • Ladies, Johan Hakelius
  • Croissants till frukost, Annika Estassy
  • Kallocain, Karin Boye
  • No och jag, Delphine de Vigan
  • Ally Huges har sex ibland, Jules Moulin
  • Den röda adressboken, Sofia Lundberg
  • Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt, Gail Honeyman
  • Hotellet i hörnet av bitter och ljuv, Jaime Ford – “En fin historia som hade mått bra av att kortas.”
  • Vaxade juveler och brända hjärtan, Ewa Klingberg
  • Flyga drake, Khaled Hosseini

Och härmed utnämns:

2019 års bästa
Det blir en delad plats för Döda vita män och Ladies som bästa bok läst under 2019.

Hakelius har hittat en samling osannolikt excentriska brittiska gentlemän och damer, oftast tillhörande överklassen. Det är väldigt underhållande och upplysande. Men det var en överraskning att Ladies stundom kunde vara obehaglig och upprörande. Hakelius språkbehandling är i båda böckerna en njutning. Hans stora kunskaper och engagemang i ämnet är både imponerande och fascinerande.

2019 års bästa titel
Titlar har en viktig uppgift i att ge en inblick i berättelsen och locka till läsning. De dunkla butikernas gata är en poetisk titel på romanen om privatdetektiven Guy Roland av nobelprisförfattaren Patrick Modiano.

2019 års kortaste och märkligaste
Novellen Det sällsamma fallet Benjamin Button går snabbt att läsa, men innehåller mycket att förundras över. Benjamin Button föds som gammal och dör, efter att ha levt ett helt liv, som spädbarn. Det här leder givetvis till både dråpliga och svåra situationer.

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 24

Boksamlaren önskar alla adventskalenderföljare en riktigt god jul, med alla de böcker hjärtat önskar och full av läsupplevelser vid granen!
Bokläserskan i schäslongen är fördjupad i tredje delen av Tyko Flores Äventyr, en stilla stund innan julbordet avnjuts. Bokserien blev väldigt uppskattad; de unga läsarna blev helt trollbundna . Svensk, lättläst fantasy som gärna sträcklästes.

Ur första boken:

Och nu fick han, för första gången i sitt liv , en present. Någon ville att alltså att han skulle ha den här boken. Han knöt upp snöret och vecklade försiktigt upp pappret.
Boken hade svarta slitna pärmar. Den var så liten att den utan problem kunde rymmas i en rockficka.

Geografen stod alldeles stilla och tittade på Tyko.
Tyko förde boken till sin näsa och luktade på den. Detta är alltså ett föremål som har färdats över skilda världar, för att nu vila i mina händer, tänkte han.

Kära bokälskare, ta nu hennes exempel och luta er tillbaka med en bok.

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 23

Oavsett om vi är färdiga med det vi tänkt oss inför jul eller inte, är det idag en god idé att sätta sig ner med en mysig bok. Bettys värld och Bettys val har en lugn och mjuk berättarstil, karaktärerna är levande och det är också skildringarna av Stockholm. Det senare roade mig väldigt mycket, som den Stockholmsnörd jag är.

Ett litet smakprov ur Bettys värld:

Fredagstrafiken hade mattats av och jag var nästan ensam på cykelbanan längs Norr Mälarstrand. Jag såg ut över vattnet bort mot Västerbron som höjde sig som en gigantisk portal över Riddarfjärden och förenade Kungsholmen och Söder, som två omaka kompisar som råkade bo i samma hus fast i var sin trappuppgång. Jag hörde fåglar kvittra i ett löfte om att vi gick mot ljusare tider. Jag drog in vårluften genom näsan och långt ner i mina lungor och kände doften av spirande grönska. Ett leende spred sig sakta inom mig. Gud, vad jag älskade den här staden!

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 22

Äntligen fjärde advent! Eller kanske REDAN, vissa av oss känner. Men Boksamlaren hoppas att friden inför jul har börjat hitta hem till er alla.

Boktipset fjärde advent är en bok Boksamlaren för ovanlighetens skull inte har läst, men som funnits i tankarna sedan unga år. Nu när jag avslöjat denna brist i själslig styrka för er, kanske skamsenheten blir så stor att Barnen ifrån Frostmofjället blir utläst innan årets slut. Den är en svensk barnboksklassiker från 1907 som realistiskt beskriver en syskonskaras liv, då de blir föräldralösa under nödåret 1867.

Ur inledningen:

Så kan man väl förstå att under nödår kommer intet korn och inga ärter till kvarnen, och om på någon högt liggande gård frosten farit mer varsamt fram, så är säden ändå kraftlös och besynnerlig, att mjölet blir gråsvart och pannkakorna, som man lagar till, blir som en lös lervälling.
Det är inte mycket näring i sådan mat. Barnen blir snart magra. Deras under de goda åren rosenröda kinder får en gråaktig färg och ögonen äger inte mer den klara glansen.
När barnen i hopar följer föräldrarna åt för att neråt frostfria bygder tigga om föda, ser de ut som små gubbar och gummor. Det skär i hjärtat att se dem.

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 21

Dagbok för alla mina fans måste vara en av de bästa bokserierna någonsin för läsare mellan 8 och 14 år och kanske högre upp i åldrarna, både för vana läsare och för dem som känner motstånd inför skriven text. Ungarna skrattade rakt ut medan de läste böckerna och de tröttnade inte på dem, trots att serien består av fler än tio böcker. Det finns också filmer om Greg, men jag måste erkänna att det vissa stunder blir outhärdligt för en vuxen.

En mindre knasig episod ur boken Ett hopplöst fall:

Idag på lunchen var det precis samma sak: två frukter och inget godis.
Som sagt är jag helt beroende av kicken jag får av sockret. På sjätte timmen när vi hade mr Watson somnade jag nästan, men som tur var blev jag klarvaken när mitt huvud slog i stolsryggen.

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 20

Julfritt är en julbok om människor som inte orkar fira jul. Om all möda de gör sig för att slippa mödan med jul. Romanen ställer med all rätt frågan om vad vi håller på med inför varje jul och varför vi känner oss tvingade att uppfylla ett beteende som gör oss olyckliga. Att ge några hållbara svar är däremot mer komplicerat.

Ett exempel ur boken på vad som kan hända:

Av de åtta närvarande kvinnorna hade fem blivit inbjudna till Noras tidigare julfester. Tre hade inte blivit det , och just då ville de bara krypa in i ett mörkt hål, vilket även Nora gjorde.

Du en tarvlig liten käring, tänkte Nora, men istället lyckades hon snabbt säga: “Tyvärr inte. Vi tar ledigt i år.” Helst hade hon velat tillägga: “Och om det skulle bli ännu en julfest kan du knappast räkna med en inbjudan.”

“Jag hörde att ni ska åka på en kryssning”, sa Jayne, en av de tre förbisedda, och försökte styra samtalet vidare.

“Vi ska faktiskt åka på juldan.”

“Ni tänker alltså strunta i hela julen?” undrade Beth, ännu en flyktig bekantskap som blivit inbjuden år efter år enbart därför att hennes man var kund hos Wiley & Beck.

“Alltihop”, sa Nora argt och kände att magen snörptes åt.

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 19

Det var en lyckodag när jag fick tag på en Bland Tomtar och Troll på skolbiblioteket, speciellt till jul. Att försvinna in i sagorna, att byta värld för en stund. “Sitter du där med näsan i böckerna igen”, kunde min mamma klaga. Hon kom aldrig att förstå, det gjorde ingen hemma.

Ett utdrag ur en av guldböckerna:

Vilken natt! Det var kallt och klart, stjärnorna lyste i den svarta rymden och mitt i trädgården stod snölyktan och skälvde av ljus.
Patrik gick ner för verandatrappan och pulsade genom snön bort mot snölyktan. När han närmade sig tyckte han sig höra sångröster. Det var ett mycket svagt ljud, som om någon ställt en radio på låg volym inuti lyktan.

Publicerad Lämna en kommentar

Lucka 18

Gummi-Lisa hittar hem är en spännande historia om en liten badanka. Men det är också samtidskonst för barn, med väldigt vackra bilder av havet där Gummi-Lisa och de andra badankorna är med om ett äventyr.

Ett exempel ur texten:

Havet var stort och tomt.
Efter tre veckor dök det upp ett djur.
– Var kommer ni ifrån, frågade djuret.
– Vi har fallit av en båt, sa Gummi-Lisa.
Fem ankor klagade:
– Vi har ingenstans att bo!
– Ni kan bo hos mig,sa djuret. Det är därnere på botten.