En anledning till att använda pseudonymer är, inte förvånande, de fördomar som funnits och finns om kön. Systrarna Brontë (Charlotte, Emelie och Anne), som verkade kring 1800-talets mitt, använde sig av något tvetydiga pseudonymer för att undgå tidens fördomar om kvinnligt skrivande: Currer, Ellis och Acton Bell. Idag existerar andra typer av fördomar vad gäller kön, exempelvis har både läsare och förlag olika förväntningar på vad en kvinnlig, respektive en manlig författare skriver om. Genom att använda en pseudonym kan författaren frigöra sig från eller uppfylla målgruppens förväntningar.

En pseudonym kan ge författaren den anonymitet som är nödvändig för att skydda privatlivet eller skilja på det privata och offentliga livet. En redan framgångsrik författare kan, genom att dra nytta av anonymiteten en pseudonym ger, skydda sitt rykte när författaren prövar andra, mindre ansedda genrer.

Vissa författare använder pseudonymer som en del av det kreativa arbetet. Det tjänar som verktyg för att kunna skriva inom olika genrer, men även för att skriva tillsammans med en annan författare eller göra andra litterära samarbeten. Till det sist nämnda hör bokserier som flera olika författare bidrar till under ett och samma författarnamn. Ett exempel är barnbokserien Regnbågsön, där den aktuella författaren tackas på försättsbladet. En pseudonym är också ett verktyg för att skapa en identitet som bättre stämmer överens med verket. När R L Stevenson först publicerade Skattkammarön som serie i barnmagasinet Young Folks, använde han namnet Captain George North, vilket torde ha passat bättre för historien om pirater och gömda skatter.

Besökaren fick också veta att författare inom fantasy har en lång tradition av att använda pseudonymer bestående av initialer: J R R Tolkien, C S Lewis och J K Rowling, för att nämna några. Påståendet väcker dock andra frågor: är detta verkligen specifikt för just fantasy och vad är anledningen till att initialer blev populära inom fantasy?

Utställningen konstaterar att användningen av pseudonymer självklart har ekonomiska orsaker. Att hitta ett författarnamn som passar den tänkta målgruppen kan vara ett sätt att öka försäljningen. Likaså kan ett namn som fångar läsarnas intresse eller som förmedlar vad läsaren kan förvänta sig av boken, vara ett medel för framgång.

Mest intressant, enligt Boksamlaren, var frågan om vilken betydelse vem som egentligen skrivit boken har. ”Spelar det någon roll vem som skrev den om boken är bra?” var en fråga som utställningen ställde och försökte besvara. Slutsatsen blev att hur en bok presenteras också har betydelse för hur den uppfattas och tolkas. Utställningen påpekade att det blir problematiskt om författaren utger sig för att representera en viss samhällsgrupp den inte tillhör.

Att använda en pseudonym är nog en tanke som föresvävat var skribent som hyser förhoppningar om att få sina alster publicerade. För visst är det roligt att skapa fantasieggande namn, det ena mer hemlighetsfullt och äventyrligt än det andra.

Pseudonymer hos Boksamlaren:

Inlägget Om Pseudonymer dök först upp på .

Ett urval av Boksamlarens pocketböcker:

Inlägget Pocketbokens Dag dök först upp på .

Fernando Pessoa levde i det tidiga 1900-talets Lissabon, han arbetade som en oansenlig kontorist och skrev på kvällarna i en trång, hyrd kammare. Många av hans verk är utgivna postumt och själv publicerade han bara tio fragment (artiklar, dikter, debattinlägg, noveller m m). Ändå har hans stilla liv kommit att dra till sig omvärldens intresse. Till stor del beror det på texterna i Orons bok, texter som återfanns bland det myckna materialet i Fernando Pessoas kvarlåtenskap.

Orons bok är betraktad som författarens mästerverk, men inget tyder på att han planerade att ge ut den här boken. Pessoa såg inte själv texterna som en bok, det vill säga, som en sammanhängande publikation. Detta är en bok som förläggare satt ihop och som gavs ut första gången 1982, nästan 50 år efter författarens död. I olika utgåvor har olika texter valts ut och även ordningen texterna följer är olika; det är en bok som är mer ”vår” än författarens.

Pessoa refererade i vissa av sina texter till Livro do Desassossego, L. do D., och hade, trots att han inte planerade en bokutgivning, en alternativ titel: Rua dos Douradores, efter en gata i Lissabon. Den alternativa titeln visar att andra delen av texterna som ingår i Orons bok har ett annat perspektiv, ett fokus på staden Lissabon. Pessoa hade vid tiden dessa texter tillkom upptäckt staden, som sin stad. Den här delen av boken är än i dag den bästa följeslagaren på upptäcktsfärden genom Lissabon, i Fernando Pessoas sällskap.

Andra författare har genom åren hämtat inspiration ur Pessoas modernistiska texter. Nobelpristagaren José Saramago fann en utgångspunkt i Orons bok för de av sina böcker, där staden Lissabon har huvudrollen.

En ny översättning, gjord av Örjan Sjögren, till svenska av Orons bok utkommer i augusti i år. Sjögren blev berörd av texten, som han uppfattade handlar om leda och meningslöshet – på ett sätt deprimerande, men språkets skönhet fångade honom.

José Saramago hos Boksamlaren:

Också från Portugal:

Inlägget I Fernando Pessoas sällskap dök först upp på .

Välkommen till bokrea hos Boksamlaren 2023, 21 februari – 14 mars!

Barn- och ungdomslitteratur har en särskild plats i Boksamlarens hjärta och därför är årets bokrea-tema barn- och ungdomsböcker. Betydelsen av att inspirera barn och ungdomar till läsning kan inte överskattas och Boksamlaren vill genom bokrean främja och uppmärksamma ungas läsning.

Som du med all säkerhet vet rådde Einstein att läsa för barn för att låta dem bli kloka. Sago- och bilderböcker är givna när det äntligen är dags för högläsning och lite senare Astrid Lindgrens alla underbara historier och Maria Gripes olika böcker. Högläsning tillsammans med äldre barn kan bli till en speciell stund när böckerna är valda med omsorg: historien om Eragon, böcker av Rick Riordan och givetvis Harry Potter-böckerna.

När barnen sedan vill läsa själva är det viktigt att tillhandahålla spännande, engagerande och välskriven litteratur för unga. Bra barn- och ungdomsböcker är grundläggande för att bana väg för en läsande människas utveckling. Bokserier har en förmåga att locka, de ger läsaren möjlighet att få vara kvar i bokens värld och umgås ännu en tid med karaktärerna. Ingelin Angeborn och Kristina Ohlsson har skrivit fantastiska bokserier för bokslukaråldern. Ett annat boktips är böcker som blandar text och bild, eftersom de underlättar för nyblivna läsare att ta sig an längre böcker.

Hos Boksamlaren hittar du många olika genre inom barn- och ungdomslitteraturen; såsom deckare fantasy, bilderböcker, faktaböcker, rysare och skräck. Här finns också möjlighet att komplettera bokserier som du redan samlar eller vill börja samla.

Behöver du inspiration och boktips, är du välkommen att kontakta Boksamlaren på info@boksamlaren.se. Boksamlaren har stor erfarenhet av både högläsning och olika bokserier för barn och ungdomar.

Några av böckerna på Boksamlarens bokrea 2023:

Inlägget Bokrea hos Boksamlaren 2023 dök först upp på .

Inte bara de ändlösa raderna av böcker påminner om att platsen är Bokhotellet. Inramade planscher med bokomslag och konstverk med anknytning till böcker pryder hotellets väggar som ännu är fria från bokhyllor. Stämningen förstärks av orientaliska mattor, ljusstakar, skulpturer, gamla lampor och loppisfyndade detaljer. Boksamlaren tillbringade en sejour i böckernas tecken på hotellet som titulerar sig Bokhotellet: Gästis i Varberg.

Gästis gör fog för epitetet Bokhotellet med en boksamling om cirka 15 000 verk. Boksamlaren vandrade från korridor till korridor, upp till alla våningar, genom låsta dörrar för att nagelfara hotellets alla bokhyllor; inte en bokhylla skulle förbises. Genomsökningen gav en del upplysande kunskap om boksamlingen Gästis gömmer innanför sina väggar. Här fanns mest svenska författare, titlarna var till stor del från 1950- och -60-talen och Boksamlaren blev snabbt varse att boksamlingen var inte sorterad. Flera kända författarnamn, som Sven Deblanc, Gerda Anti, Jan Fridegård, och en och annan samtida författare fanns att upptäcka; i övrigt var hyllorna fyllda av sorgligt bortglömda författargärningar.

Vid upptäcktsfärden genom bokhyllornas innehåll blev det till en lek att leta efter lustiga, konstiga, tråkiga och ibland krystade titlar. Vad sägs om: Djävulens kalsonger, Fästning med gyllene kanoner, Alla träd väntar fåglar, Majorns äventyr: Miss Lolas affärer, Kyparen och slinkan. Titeln som dock väckte mest munterhet, och inte så lite förvåning, var kanske ändå En biografi om Johnny Depp från 1990-talet. Om här funnits rariteter har herr Diding, tidigare hotelldirektör, själv lagt beslag på dem. Ett vackert band, om än inte tillhörande en speciellt intressant bok, hittade Boksamlaren, men tyvärr var den inlåst bakom en glasdörr och inte tillgänglig för köp.

Efter att den första besvikelsen över det enahanda innehållet i Gästis samling lagt sig, skärpte Boksamlaren ögat och fick trots allt med sig en liten bokhög hem. Och Boksamlarens sejour på Bokhotellet avlöpte lyckligt.

Skapa din egen tillflyktsort för lässtunder:

Inlägget En sejour på Bokhotellet dök först upp på .

Boksamlarens julklappstips:

Inlägget Julklappar hos Boksamlaren dök först upp på .

Boksamlaren har ända sedan början haft ett nära förhållande till te och förhållandet stärktes när det för två år sedan uppenbarades möjligheten att sälja Boksamlarens eget te. Nu har vi två som är Boksamlaren tagit ännu ett steg in i teets underbara värld genom The UK Tea Academy. Vi är Sven och Carla, två ohjälpliga boksamlare i Stockholm, som nu fått odla vår kärlek till te under en kurs på Skottlands landsbygd, på gränsen mellan the Lowlands och the Highlands. Beverly som håller i kursen kan allt som är värt att veta om te och vi är stolta och tacksamma att vi under hennes ledning blivit diplomerade Tea Champions.

Att vara Tea Champion innebär bland annat att ha kunskap om de olika teproducerande regionerna i världen, vilka teer som produceras där, hur de produceras, vad som skiljer dem åt och hur de smakar. Vi har också lärt oss om olika tekvaliteter, hur de ska bryggas, vad som finns i en tepåse och vad en riktigt god kopp te består av. Genom denna kunskap vill vi låta Boksamlaren bidra till att också ni får en riktigt god kopp te varje gång ni har en lässtund med te.

Boksamlaren har sex olika tesorter: fyra svarta och två gröna, alla med en egen karaktär. De svarta teerna är: Kvällsläsning, Bokstund, Lässtund och Bokmorgon. De två gröna teerna är Grön Bokstund och Grön Lässtund.

Kvällsläsning är Boksamlarens finaste te. Det har en uppfriskande, aromatisk smak med en frisk doft och en ljus kopparfärg. En kopp Kvällsläsning känns välgörande att efter en lång dag. Teet tillverkas av teplantans ändknopp och dess första blad och resultatet blir ett te av högsta kvalitet. Boksamlaren föredrar en kopp Kvällsläsning utan mjölk.

Bokstund tillverkas av det andra bladet på teplantans skott. Det är ett lättdrucket te med mörk kopparfärg, mild och balanserad smak. Boksstund passar närsomhelst på dagen för en rogivande stund med en bok. Boksamlaren tycker Bokstund passar utmärkt både med eller utan mjölk.

Lässtund är ett klassiskt svart te tillverkat av det tredje bladet på teplantans skott. Teet har en ljus färg med en distinkt fyllig doft och smak. Passar med mjölk, men Boksamlaren dricker Bokstund också utan mjölk. Ett te som gör sig utmärkt till måltider och lässtunder.

Bokmorgon är Boksamlarens mörkaste och kraftfullaste te. Under rullningsprocessen går visa teblad sönder i små bitar. Dessa minsta bitar av tebladen sorteras ut vid bladseparationsprocessen och resultatet blir denna speciella blandning av plantagens olika svarta tesorter. Teet har en mustig doft och kraftfull smak, vilket passar med mjölk en trött morgon.

Grön Bokstund är Boksamlarens finaste gröna te tillverkat av teplantans ändknopp och dess första blad. Plantan får en under denna period. Teet är ljust och har en mjuk uppfriskande smak med en subtil söt och lätt karaktär. Passar när sinnet behöver återfå sin balans och fokusera på en bok.

Grön Lässtund är ett klassiskt grönt te tillverkat av de tre översta bladen på teplantans skott. Teet har en mörk färg och en intensiv smak med en mild söt arom av gräs. Passar närsomhelst under dagen.

Boksamlarens teer:

Inlägget Boksamlaren i teernas värld dök först upp på .

När hösten kommer med löften om regn, kyliga kvällar och tillåtelse att tända ljusstaken, vill Boksamlaren krypa in under en pläd bland mjuka kuddar, för att med en kopp te i handen ägna sig åt läsning. Därför är det till Boksamlarens makalösa glädje att nu kunna erbjuda de skönaste plädar för höstens lässtunder. Plädarna av finaste ull håller en varm i läshörnet när tid och rum uppslukats av berättelsen.

Ullen som plädarna vävs av har en egen berättelse. Fåren som ger ullen till plädarna har sitt hem vid berget Serra da Estrela i Portugal. Fårens ull är vit, beige eller brun och flera av plädarna hos Boksamlaren har dessa naturliga färger. Andra färger som väveriet använder för infärgning av ullen är valda med tradition och miljö som utgångspunkt. Den vävda ullen från Serra da Estrela har sitt ursprung i mantlarna de medeltida fåraherdarna skyddade sig med under de dagar och nätter de vaktade fåren. Bergets hårda vindar och kalla regn krävde att fåraherdarnas mantlar kunde hålla dem varma och torra.

Det familjeägda väveriet, som tillverkar garnet och plädarna, ligger inte långt från fårens betesmarker vid bergets sluttning. Här har fårens ull förvandlats till sköna plädar i många generationer. För väveriet har det sedan början, år 1925, varit viktigt att bevara det gamla, lokala hantverket. Med omsorg om det traditionella hantverket och mångårig expertis vävs plädarna av ullen som fåren vid berget Serra da Estrela ger.

Traditionella är också mönsterna, såsom rutor och gåsöga, som vissa av plädarna har. Plädarna med sidor i olika nyanser är en nutida tolkning av det välbekanta fiskbensmönstret.

Plädarna som förgyller lässtunden är, förutom mjuka och vackra, också ett stycke kulturhistoria. Det är för oss att njuta av när vi drar pläden närmare kring oss, lyssnar till regnets rofyllda droppande och försjunker i den väntande berättelsen.

Boksamlarens plädar till din läshörna:

Böckerna i bilderna:

Teet i bilderna:

Inlägget Boksamlarens plädar dök först upp på .

Bellmandagen firas årligen den 26 juli till minne av den svenska skalden Carl Michael Bellman (1740-1795). 1829 höll Sällskapet Par Bricole för första gången denna dag en minnesfest för sagde skald vid Bellmansro i samband med avtäckandet av Bellmansbysten, skapad av skulptören Johan Niclas Byström. Vid den stora händelsen närvarade Bellmans änka Lovisa Fredrica, dåvarande kungen Karl XIV Johan och en stor folkmassa. Firandet av Bellmans minne den 26 juli blev en tradition och än idag ordnar Par Bricole festligheter vid Bellmansro och Hasselbacken. Bellmansro är lätt att hitta, bland de höga träden precis där vägen svänger norr om Oakhill på Djurgården i Stockholm.

Även andra högtidlighåller Bellmandagen, bland annat Hägerstens hembygdsförening vid Bellmanskällan i Mälarhöjden. Bellmanintresserade hittar också firanden på Gripsholms slott och Elfvik på Lidingö.

Bellmans mest kända verk är diktsamlingarna Fredmans epistlar och Fredmans sånger. Bellman är betraktad som en av Sveriges nationalskalder och hans diktning har varit mycket viktig för svensk litteratur.

Sällskapet Par Bricole instiftades 1779 och C.M Bellman blev dess förste Ordensskald.

Följ Bellman ut i Stockholm:

Inlägget Bellmandagen dök först upp på .

Katarina värmde upp med att lista vad deltagarna tyckte om, respektive inte tyckte så mycket om i boken. Men snart blev det mer komplext och vi trängde djupare in i berättelsen. Fram kom deltagarnas frågor, en efter en: varför hänger inte berättelsen ihop, varför reagerar karaktärerna ologiskt eller gör de det, varifrån kommer vattnet och vad är egentligen budskapet? En livlig diskussion utbröt då Katarina frågade hur gammal vi trodde att Hanna är, är hon barn eller vuxen? Tillsammans hittade vi, med hjälp av frågorna, pusselbitar som berättelsen faktiskt ger oss. Den här analysen ledde till överraskande insikter och till att berättelsens inre öppnade sig bit för bit.

Bland deltagarna fanns många olika tolkningar av vad boken vill berätta. Flera uppfattade att Hanna flyttade hemifrån, någon att berättelsen handlade om en kärleksrelation, om ångest, om skräck eller ensamhet, om att ha en frånvarande förälder. Boksamlaren tänker att var och en hade sina egna referenser för tolkningen, att våra erfarenheter präglade vår förståelse av berättelsen. I de många samtal som Katarina hållit med både skolklasser och vuxna om boken, har skoleleverna haft uppfattningar om bokens karaktärer och budskap, som skiljer sig från de vuxnas. Det märkliga är att Hanna Huset Hunden lånar sig till nästan alla tolkningar.

Vårt boksamtal hittade flera nycklar för att låsa upp berättelsen, men en fråga har dröjt sig kvar hos Boksamlaren: vem är hunden?

Om Katarina Kuick

Katarina Kuick har sedan författardebuten 1986 skrivit bilderböcker, barn- och ungdomsromaner samt faktaböcker. Boken Skriv om och om igen – en inspirationsbok för skrivsugna, som hon skrivit tillsammans med Ylva Karlsson och Sara Lundberg, vann Augustpriset 2009. Hennes senaste bok är Veras krig, en historisk ungdomsroman om Leningrads belägring. Katarina Kuick är även översättare, medlem av Svenska Barnboksakademin och föreläsare. Hon leder dessutom skrivarworkshops – och boksamtal givetvis.

En bok som Katarina Kuick inspirerats av och rekommenderar den som vill veta mer om hur man kan leda ett boksamtal är Böcker inom och omkring oss av Aidan Chambers (översatt av Katarina Kuick).

Bibliografi

• Inte mycket att hänga i julgran, ill Eva Lindström, 1986
• Elin – starkast i världen, ill Eva Lindström, 1988
• Svikare, 1990
• Önskeboken, ill Stina Wirsén, 1993
• Tågboken, 1996
• Livsfarligt fiske, 1998
• Den första gång jag såg dig, 1999
• Svarta kläder, svart mask, 2004
• Skriv om och om igen – en inspirationsbok för skrivsugna, 2009 (Tillsammans med Ylva Karlsson och Sara Lundberg)
• Jag hör till de få som kan leva – en bok om supporterkultur, 2013
• Sova, snarka, snooza – en trött bok om sömn, ill Elin Lindell, 2019
• Veras krig, 2022

Inlägget Ett boksamtal dök först upp på .