Staffan Nordstrand blev författare mot alla odds. Boksamlaren fångade honom i farten för en liten intervju.
Vilken är din drivkraft för att skriva?
För nu 7 romaner (och ljudboken Någonstans Somnar Någon i Gråt som kom ut 15 april) sedan kunde jag inte tro för mitt liv att jag skulle bli författare på heltid. Att jag skulle lämna jobb i byggindustrin som arbetsledare för flera hundra hantverkare, ledningsgrupper och en miljö i järn och betong som jag alltid njöt av, var någonting som ingen kunde tro. Men vad gör man inte för en bättre sak och när någon som sitter högre upp visar vägen. Ja då går man med. Jag är inte kyrklig av mig, men blir påverkad, och det som påverkade mig starkt under början av de fyra åren jag jobbade med faktainsamlingen för mina första romaner var mänskliga rättigheter, handel med människor, droger och vapen. Det är de fyra viktiga grunderna i mina spänningsromaner som till stora delar är dokumentära. I Under floden, Samnang tiggarpojken, Sista färden, Byggfirman, Opium, En tid för gudar och nu senast Bedrägeriet är många av platser, händelser och den fakta som kommer fram i dialogerna autentiskt. Jag använder romanen som verktyget för att få ut fakta och så klart spänningsromanen för att nå läsarna. Ingen läser en faktabok.
Hur förbereder du dig inför att skriva en bok? Varifrån får du inspiration?
Som ansvarig byggledare i den Thailändska byggindustrin fick jag mycket lärdom om hur handeln med unga kvinnor går till och vilka som är inblandade. I stället för att sitta på ortens alla barer, dricka öl och krama damer under sena kvällar och nätter. Vanligt för många män 3% turister och 97% asiater. Bestämde jag mig för att lära mig samhället och dess bakgrund. I fyra år grävde jag mer än en grävande journalist och när jag senare tillsammans med min fru satt många kvällar och funderade på vilket sett jag skulle få ut all information tog det stopp. Jag kontaktade resebyråer. Ingen ville ta upp den information jag hade. ”Det kan komma påverka resandet hit” sa flera. Jag var nästa på väg att acceptera situationen när något mycket konstigt hände. Jag blev tvungen att åka upp till Laos och till en plats som hette Punsavan för att finna en leverantör av trävaror. När jag väl kom fram efter en mycket äventyrlig färd som också tog lång tid 10 mil på ca 20 timmar på grund av dimma uppe i bergen och kraftig rök från bränder. Opium odlare bränner av bergstopparna. I alla fall kom vi fram till en av gud glömd plats och en så kallad barservering byggd av nedfallna flygplansdelar under Vietnamkriget och tun korrigerad plåt. Jag och Maria gick in i skjulet. Vi var ganska ensamma förutom två äldre Vietnamesiska damer (Vietnam befolkade området från krigsslutet). Vi beställde vatten och någonting att äta. Vattnet drack vi inte och den kyckling vi fick efter någon timme fick stanna på tallriken av plast. Vi åt riset med rikliga mängder av soya. Men under tiden vi väntade på maten drogs mina ögon till bombkartor, flygplan och en mängd militära uppgifter som hängde på väggarna och bleknat av åren. Där var uppgifter om CIA, Hmong folket och hur CIA i hemlighet skapat den hemliga armen i Laos. Som en blixt från himlen fick jag en idé. Jag skulle skriva en eller flera böcker om det jag funnit på och utnyttja romanen som verktyg. Jag kom att stanna i området flera veckor för att lära mig mer om vad CIA gjort under kriget. Det blev inledningen till romanen och trilogin Under floden.
När jag dessutom lärt mig att alla kidnappningar av unga kvinnor till prostitutionen och industrin, handel med droger och vapen gjordes av samma personer byggde jag plattformar för de övriga böckerna.
Dina tidigare böcker handlar om människor som lider nöd, ofta i samband med trafficking och narkotika. Din bok Bedrägeriet, som kom ut förra året, har ett helt annat fokus, vad lockade dig att skriva om medelklass stockholmare som riskerar allt för att få ännu mer?
Bedrägeriet kom till i Kapstaden under en av mina faktainsamlingsresor. Jag skulle börja skriva om en svensk som många ännu inte känner till. Gustaf från Malmö. Han blev slavhandlare i Sydafrika under början av 1900 talet. Från 1916 till 1942. Jag kom in på ett helt annat spår Bedrägerier. Ett i dag vanligt ämne. Det är lätt att köpa en gruva tom på guld och diamanter. Men med rätt kontakter kan man fixa ett dokument som säger att det finns fyndigheter att hämta. Och så är det bara att starta bolaget och fixa investerare som ofta står med pengar i handen och är lättlurade. När jag lärt mig hur upplägget skulle kunnat vara från Sydafrika åkte jag till Caymanöarna i Västindien och därifrån till Kuba. Jag är förvånad över vad som händer. På Cayman öarna finns det ca 2000 banker och ca 10.000 fonder. En enorm pengatvätt tillsammans med Korea, Baltikum, Singapore med flera länder och dess ledare. Falska fonder som hanteras i det ordinarie banksystemet och som du och jag säkert kan investera våra surt förvärvade pengar i.
Romanen om Gustaf sparar jag.
Har du, såsom huvudkaraktärerna i Bedrägeriet, drömt om ekonomiskt oberoende?
Jag tror att alla drömmer om ett oberoende. Ekonomiskt eller inte. Ett beroende oberoende förhållande, livsstil, ekonomiskt, glädjerikt med ett stort mått av självutveckling.
Hur lång tid tog det att skriva Bedrägeriet? Har dina böcker tagit olika lång tid att avsluta?
Bedrägeriet skiljer sig något från de övriga. Opium bestämde jag mig för att skriva i samband med faktainsamlingen inför Under Floden trilogin, men blev avbruten och påverkad av vad media sa till mig under ett framträdande på Bokmässan i Göteborg tillsammans med Cecilia Malmström EU, och Thomas Eliasson kammaråklagare i Göteborg på en av scenerna. Byggfirman kom mellan. Opium och En tid för gudar fanns hela tiden vid sidan och växte sig stark. Det tog mig nästan tre år att göra romanen färdig med all sammanställning av fakta och resor.
Hur har din bok Bedrägeriet blivit mottagen?
Tomas Bolme har läst in boken Bedrägeriet med mycket bra resultat och den går som tåget på Storytel och Bookbeat.
Vilket är nästa steg i ditt författarskap? Har du börjat skriva på någon ny historia?
I skrivande stund har romanen Någonstans Somnar Någon i Gråt kommit ut som ljudbok inläst av Gunilla Leining. Det är en otroligt avslöjande bok som väcker många känslor. Det är en utvecklad dokumentär spänningsroman. Den följer handeln med kidnappade barn och unga kvinnor. Många ser mellan fingrarna för att få en del av kakan.
Därutöver har jag många som önskar att jag skriver en tredje del av Opium. Vi får se. Jag har börjat.
Vilken bok drömmer du om att skriva?
Jag har ingen annan bokdröm än att alla ska läsa mina böcker och förstå att platser, händelser och fakta i dialoger är autentiskt. Därutöver får man se vad dagen ger.
Vilken skönlitterär bok har påverkat dig eller stannat kvar hos dig?
Det kommer säkert helt fel, men jag läser inga böcker, jag skriver och vill inte bli påverkad av vad andra skriver.
Är du själv en boksamlare?
Jag samlar bara det som kan tillföra mitt skrivande någonting. Men min Maria läser alla mina manus samt säkert två böcker i veckan.
Vad hade du för betyg i svenska i skolan?
Jag ljög en gång för länge sedan när min dotter hittade en av mina betygsböcker. Hon undrade hur betygen var upplagda för hon hade hört att jag var en elev i skolan som ingen skola ville ha och det stod bc i ordning och uppförande samt bc i matte c i svenska b i gymnastik osv. Ja du ser Frida jag var näst bäst i allt. Frida ställde mina betyg i relation till sina och tittade gillande upp på sin far. Men pappa du var ju duktig i skolan. Stolt tittade jag på henne och undrade hur länge lögnen skulle hålla. Den höll tills Fridas mamma kom hem. Fridas kommentar blev: Pappa du kunde ju inte ett dugg. Sa hon och gapskrattade åt min betygsbok. OBS. Frida är lärare i svenska och matte och klassföreståndare för tre klasser i mellanstadiet i dag.
Bibliografi
- Under floden (2011)
- Samnang, tiggarpojken (2012)
- Sista färden (2013)
- Byggfirman (2014)
- Opium (2017)
- En tid för gudar (2018)
- Bedrägeriet (2020)
- Någonstans Somnar Någon i Gråt (ljudbok 2021)