Handduksdagen (Towel day) den 25 maj firas till minne av författaren Douglas Adams . Första firandet ägde rum 2001, två veckor efter författarens död. Den som vill fira Handduksdagen bär med sig en handduk hela dagen, överallt dit dagen tar en. Men varför en handduk? Trots att Douglas Adams science fiction-serie Liftarens guide till galaxen utspelar sig i en högteknologisk värld, där rymdresor mellan galaxens planeter och kontakt med olika livsformer hör till vardagen, är handdukar av betydande vikt. En handduk kan användas vid otaliga situationer som en liftare i galaxen kan bli ställd inför.
I samlingsvolymen Liftarens guide till galaxen beskrivs handdukens oslagbara förträfflighet i kapitel 3 sidan 27 i den första boken med samma namn:
En handduk, står det, är utan all konkurrens det mest användbara föremål den interstelläre liftaren kan ha med sig. Å ena sidan har den stort praktiskt värde – man kan svepa den om sig när man reser över Jaglan Betas kalla månar, man kan ha den under sig när man ligger i marmorsanden i Santraginus V:s soldränkta stränder och inandas de mättade ångorna från havet, man kan dra den över sig när man sover en natt under de röda stjärnor som lyser så starkt över Kakrafoons ökenland, använda den som segel på en liten flotte nedför den väldiga, långsamma floden Moth, doppa den i vatten och använda den som tillhygge i slagsmål, svepa den runt huvudet för att skydda sig mot giftiga gaser eller mot en blick från den Dreglande Dånfinken på Traal (ett osannolikt enfaldigt djur; det tror nämligen att om du inte kan se det, kan inte det se dig – ett verkligt dumt djur alltså, men mycket mycket glupskt), man kan vinka med sin handduk som nödsignal och slutligen torka sig med den om den fortfarande är tillräckligt ren.
Å andra sidan, och det är än viktigare, kan en handduk ha ett oskattbart psykologiskt värde. Om till exempel en kloss (kloss = fastboende; icke-liftare) upptäcker att en liftare har en egen handduk tror han av någon anledning automatiskt att liftaren också innehar tandborste, tvättlapp, tvål, en burk med skorpor, fältflaska, karta och kompass, snören, myggspray, regnkläder, rymddräkt, etc, etc. Det blir då så mycket lättare för klossen att låna liftaren någon av dessa eller ett dussin andra artiklar som han händelsevis råkat ”förlora”? Klossen kommer att tro att en man som kan lifta kors och tvärs genom galaxen, leva som fåglarna på marken, kämpa mot dåliga odds och ta sig fram, men ändå vet var han har sin handduk, en sådan man är någonting att räkna med.
Serien Liftarens guide till galaxen är en av Boksamlarens mest omhuldade läsminnen, att få sätta sig och fortsätta läsa var en fest. Jag minns glädjen när jag, efter att ha njutit av de fyra första böckerna, insåg att en femte bok nyligen blivit utgiven – min tid med Arthur Dent var inte slut! Historien är ojämförligt rolig och dråplig, den innehåller samhällskritik och beska samtidsiaktagelser och tillhör nu vår kulturella referensram; att meningen med livet är 42 och att en kopp te är den största gåtan är allmän kunskap.