Publicerad Lämna en kommentar

Författarintervju: Anna Bengtsson

I Boksamlarens andra författarintervju fikar vi med barnboksförfattaren och illustratören Anna Bengtsson, som Boksamlaren av en lycklig händelse haft som granne. Vi var så pass goda grannar  att Boksamlaren hamnade i boken “Hela huset”. En ära som för varje bokälskare ter sig nästan ouppnåelig. Under en höstig afternoon tea fick Boksamlaren veta mer om ett unikt konstnärs- och författarskap.

Anna Bengtsson

Ser du dig själv som författare eller illustratör?

Bild har alltid varit mitt område, men det har varit blandat från början. Min första bok både skrev och illustrerade jag. Det har blivit mer helt egna böcker. Med en helt egen bok berättar bilden mycket av historien. När andra författare skriver blir texten naturligt mer beskrivande. Det ska vara balans och samspel mellan text och bild, men bilden får gärna driva berättelsen. Text kan uttrycka annat som inte bilden kan, exempelvis ljud som prassel och kvitter. Text och bild kan då tillsammans lyfta berättelsen.

Var ifrån får du idéer till dina böcker?

Jag tittar mycket i närområdet, av vad och hur kan man göra en barnberättelse, av det som finns runt omkring mig. Andra teman jag använder i flera böcker är underifrånperspektivet, det cykliska återkommande och det historiska. “Ny frisyr” är en av böckerna som rör sig i området runt Björkhagen. Den är ett samtal med en kamrat om erfarenheten att gå till damfrisören. En annan närområdesbok är “En hög med snö” som jag fick idén till av den snöhög jag såg från mitt fönster. Barnen som gick förbi med sina föräldrar skulle alltid stanna och klättra upp på snöhögen. Den är också ett exempel på det återkommande med årstidernas förlopp, snöhögen växer i början av vintern för att till våren smälta till den en smutsig hög.

“Det kittlar när löven kommer” är också en närområdesbok, eken i historien hittade jag i Nackareservatet. Den har ett underifrånperspektiv, eken som liten pinne blir nästan uppäten av en älg.

Boksamlaren uppskattar att även “Det kittlar när löven kommer” använder sig av det cykliskt återkommande. Berättelsen rör sig genom årstiderna, beskrivna av de uttrycksfulla och vackra bilderna.

“Farfars mammas soffa” har ett litet annat tema, den är en historisk berättelse, men fortfarande handlar den om det som finns i närheten. Soffan finns i verkligheten. Soffan tänker i boken, jag tyckte det kändes lite fånigt att en soffa pratar.

HC Andersen har inspirerat till “Kaffekanna åker bort”. Den boken började som en övning, det fanns inga krav på att det skulle bli något. Arbetet blev mer kreativt då. Jag återkommer ofta till HC Andersen.

Vilka anser du vara Fantomens kvaliteter?

Fantomen har skiftande kvalitet beroende på vem tecknaren har varit. Det samma gäller Mumintrollet och Pippi historierna. Vi är ofta sentimentala med att det var bättre förr, det måste inte vara så men ofta är originalet bäst. Jag har inte läst så mycket Fantomen och andra serietidningar. När jag växte upp tyckte min mamma, som var lärare, att det var lite fult med serietidningar och att barnen skulle läsa riktiga böcker. Serietidningen “Illustrerade klassiker” var inte populär hemma. Serier har utvecklats mycket den senaste tiden, många tjejer gör serier och mycket är för unga vuxna.

Vilka är dina favoritkonstnärer?

GiottoPiero della Francesca, Paul Klee, Per Kirkeby och Henri Matisse.

Boksamlarens egen favorit av de här konstnärerna är Piero della Francesca. Hans bilder har ett lugn och en tyngd i volymer och figurer.

“Hela huset”

Vad hade du för betyg i bild i skolan?

Jag hade bara 4 i betyg på gymnasiet, vilket kompisarna på Konstfack skrattade åt. Jag ansträngde mig inte så mycket. Jag tog med mig teckningar hemifrån och visade för läraren, annars hade jag nog fått ännu sämre betyg.

Vilken är din favoritbok av dina egna böcker?

“Barr är bäst”. Jag hade väldigt roligt när jag gjorde boken. Jag tycker ju alltid bäst om den senaste boken. Tidigare var det böckerna med myrorna i “Bollongexpeditionen”, “Undervåttensresan” och “Myror i fara”. I alla de böckerna finns underifrån perspektivet och ett expeditions- och upptäckartema, något som jag varit väldigt tagen av vid egen läsning av gammal expeditionslitteratur.

Även japanska barn får läsa “Gummi-Lisa hittar hem” och “Ny frisyr” , i Tjeckien läser de “Farfars mammas soffa”  och danska barn är så lyckligt lottade att de kan läsa alla myrböckerna på danska.

Vi har glömt att smaka våra scones och teet är lite kallt, men det gör inget; samtalet har uppslukat oss. Boksamlaren ser redan fram emot nästa fika med Anna och inser att det dröjer för länge mellan våra samtal.


Bibliografi:

  • Har tomten fått fnatt?, 1986
  • Kan man äta hattar?, 1989
  • Kookaburran och sjöhästen, 1991
  • Fredrik Matsson blir kär, 1993 (tillsammans med George Johansson)
  • Banvaktsbarn, 1993 (tillsammans med Margareta Bengtsson)
  • Bollongexpeditionen, 1994
  • Undervåttensresan, 1995
  • Fredrik Matsson vinner en vän, 1995 (tillsammans med George Johansson)
  • Myror i fara, 1998
  • Fredrik Matsson flyttar, 1999 (tillsammans med George Johansson)
  • Resan till Bortomhavet, 2000
  • När min bror kommer hem, 2000 (tillsammans med Margareta Bengtsson
  • Åskan kommer, 2004
  • Gummi-Lisa hittar hem, 2005
  • Det kittlar när löven kommer, 2006
  • Hela Huset, 2007
  • Du ska vara spännande och varm, 2008
  • Ny frisyr, 2011
  • En hög med snö, 2012
  • Kaffe kanna åker bort, 2013
  • Farfars mammas soffa, 2014
  • Utflyktsbok för rim och ramsare, 2014 (tillsammans med Åsa Lind)
  • Vart ska napparna?, 2015
  • Du ska få gröt och en lillasyster, 2016 (tillsammans med Solja Krapu-Kallio)
  • Vad säger fågeln?, 2017 (tillsammans med Joar Tiberg)
  • Bollar tar semester, 2017
  • Barr är bäst, 2018
  • En natt på jorden, 2019 (tillsammans med Stefan Casta)
  • Brum : skogens djur i ord och bild, 2019 (tillsammans med Åsa Lind)
Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *